Jaa, jag orkar inte detta läängre. Ingen annan märker kanske något, men jag både ser & känner de & de känns fördjävligt.
Måste ta mig i kragen & verkligen fixa detta nu igen, de liksom bara inte såhär jag vill ha de.
Länge sedan jag skrev nu, men sambo veckan med Paudan har varit intensiv & tackar gud för att familjen kommer hem idag. Så mycket lättare allt är när dom é hemma.
Familjen Krondahl - de finns bara inget bättre
Annars så ska jag på Öppet hus på polhem nu snart, Josséfin & Enes ska stå och prata om vår linje.
Städning som gäller inför familjens hemkomst också, ser inte mysigt ut här hemma.
Idag ska jag börja, så nu börjar räkningen [1]
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar