Ibland känns det som att någon vill mig lite illa i alla fall. Jag är typ aldrig sjuk, men nu när Robin är bortrest och jag har typ hur mycket fritid som helst får jag ont i halsen. Började igår efter en timmes telefonsnack med brorsan. Fick till och med säga hejdå för att jag just hade ont i halsen. Proppade i mig ipren, baffucin och dracke te. Men va fan hjälpte det ? Vaknade upp inatt med samma djävla halsont. Ställde mig i speglen gapade stort och saa:
-aaaaaaaaaaaaa!
-aaaaaaaaaaaaa!
Men inte var mina mandlar svullna inte. Utan det sitter längre ner i halsen. Tog mig en baffucin och gick och lade mig igen och var ändå ganska nöjd över att klockan bara var 02:00. Hela 3 och en halvtimmes sömn kvar. Men när mobilen ringde så hoppades jag på under. Men, neej! Halsen var fortfarande svullen men inte mandlarna. Det är nästan jobbigare när det är längre ner. Satte iaf i mig en bamsefrukost som kändes när jag skulle vandra ner till jobbet. Mina ben var inte vakna 06:25. Utan det kändes som sengångaren Sid var framme. Men tillslut tog jag mig till City Gross.
Dagen har varit ganska speciell men ändå mysig. Fruktkylen gapade tom när jag besökte den så det var bara till att sätta i gång och rensa de lilla som fanns ute i butiken. Henke och jag hade en hel del roligheter för oss. Han hade verkligen tankarna på ett annat håll och jag var totalt död och frustrerad över att det antagligen inte skulle bli något gympass för mig ikväll. Så vi roade varandra. Han hade kul åt mina skånska ord som trillar ut titt som tätt. Och jag härjade över hans ålder och Pirren. Samtidigt som jag uppmuntrade honom över seriösa saker och han tvärtom om mina seriösa saker, haha!
Hade en mycket söt och trevlig praoelev vid min sida också. Snacka om flitig människa. Efter lunch begav sig Henke till kassan för första gången och jag tog an mig krossen plus prisändringar. Efter det gjorde jag skyltar och sen blev det fika rätt så sent. En timme kvar av dagen och inget att göra i frukten. Frontning i en timme vid flingorna, grynen och mjölet.
När jag gick hem tog jag en lång väg. Gick in i skogen (om man kan kalla det skog) och vandrade längs med havet när jag kom till Bergåsa. Hittade ett smulronställe där jag vandrade ner längs klipporna och satte mig i solen. Det var så härligt att lyssna på vågornas brus och fåglarnas sång. Det var så vackert att se solens strålar gnistra mot vattnet. Men efter tio minuter kände jag i halsen att jag nog inte skulle sitta där och frysa. Vandrade hemåt så smått tyvärr.
Nu sitter jag här och hoppas på ett mirakel så jag kan gå till gymmet om en halvtimme. Men det ser fan mörkt ut...
Ska jobba på min lediga dag imorn. 7- 14, 15 blir det. Så min massage går jag misste om. Men om jag har ont i halsen kan jag fan lika gärna jobba istället för att gå hemma och dryga.
Nu är det bara en vecka kvar tills Robbie kommer hem. Så snart är hela familjen samlad :)
Dagen har varit ganska speciell men ändå mysig. Fruktkylen gapade tom när jag besökte den så det var bara till att sätta i gång och rensa de lilla som fanns ute i butiken. Henke och jag hade en hel del roligheter för oss. Han hade verkligen tankarna på ett annat håll och jag var totalt död och frustrerad över att det antagligen inte skulle bli något gympass för mig ikväll. Så vi roade varandra. Han hade kul åt mina skånska ord som trillar ut titt som tätt. Och jag härjade över hans ålder och Pirren. Samtidigt som jag uppmuntrade honom över seriösa saker och han tvärtom om mina seriösa saker, haha!
Hade en mycket söt och trevlig praoelev vid min sida också. Snacka om flitig människa. Efter lunch begav sig Henke till kassan för första gången och jag tog an mig krossen plus prisändringar. Efter det gjorde jag skyltar och sen blev det fika rätt så sent. En timme kvar av dagen och inget att göra i frukten. Frontning i en timme vid flingorna, grynen och mjölet.
När jag gick hem tog jag en lång väg. Gick in i skogen (om man kan kalla det skog) och vandrade längs med havet när jag kom till Bergåsa. Hittade ett smulronställe där jag vandrade ner längs klipporna och satte mig i solen. Det var så härligt att lyssna på vågornas brus och fåglarnas sång. Det var så vackert att se solens strålar gnistra mot vattnet. Men efter tio minuter kände jag i halsen att jag nog inte skulle sitta där och frysa. Vandrade hemåt så smått tyvärr.
Nu sitter jag här och hoppas på ett mirakel så jag kan gå till gymmet om en halvtimme. Men det ser fan mörkt ut...
Ska jobba på min lediga dag imorn. 7- 14, 15 blir det. Så min massage går jag misste om. Men om jag har ont i halsen kan jag fan lika gärna jobba istället för att gå hemma och dryga.
Nu är det bara en vecka kvar tills Robbie kommer hem. Så snart är hela familjen samlad :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar