Inget kan stoppa mig just nu!

Jag är verkligen på topp nu, har hitta tillbaka rätt så mycket. Till den glädjen som fanns inom mig förr. Till den energi som alltid fanns där och jag lyckas skaffa mig mål som jag verkligen vill klara. Jag har funnit kärleken till livet igen och det mycket tack vare Karlskrona stad, självfallet min älskade sambo, mina nya vänner plus mina kära gamla vänner, gymmet och lyckeby ladies! Det känns skönt att kunna lämna så mycket sår bakom sig och gå vidare. Jag är tillbaka inte högst upp på toppen men man måste ha ett mål för att nå dit och det är vägen dit som är själva målet.

Lirade innebandy med lite studenter i Ronneby igår. Det var faktitskt riktigt kul. Inte för att jag kände mig speciellt välkommen i början men orka bry sig om datanördar :) Men men, svettig blev jag och det var lite det som var poängen. Efter vi tränat klart så fick farsan som vi åkte med bråttom hem för Sandra hade fått värkar. Och imorse fick Robbie ett sms av honom att de åkt in till förlossningen så jag hoppas allt att den lilla krabaten trillar ut idag på min födelsedag. De borde ju trots allt bringa tur :)

Gymmet idag gick kalas bra, fan vad duktig jag é! Jag är en liten räv men idag var jag vrålis. Men det kan bero på att jag trots allt blir ett år äldre denna dag också. Dock var det mer än pinsamt när jag drog mitt kort i terminalen och den började sjunga typ Happy Birthday. Så djävla pinsamt, så jag sprang fort därifrån...

Saknar min älskade Robbie här hemma. Han är ju det finaste i hela vida världen att titta på. Hans ögon hans leende hans näsa, ååååh vad fin han é! Jag är megakär i världens finaste pojke, de ni!