fredag, december 05, 2008

Avskyr inställda träningar...

Jag skulle nog aldrig gått upp igår. Inte ens vaknat till liv. Men vad Robin höll på med igår morse är för mig obegripligt. Man vill inte vakna med att få en viss sak rakt upp i huvudet, man vill bara inte det. Men men, de var inte där allt gick snett. Ur uselt humör när jag steg upp kvart över tio. Jag vet att det är så slött att inte gå upp tidigare. Men är man arbetslös, så är man. Iaf så hade jag hitta en utbilding i Kalmar som skulle starta redan den 21/1 nästa år. Den hade verkligen det som jag ville ha. Dock hittade jag den 9 dagar försent. Ringde dit och tänkte att det säkert finns lediga plaster kvar. Men så fan heller. De tog in 30 stycken och 50 hade sökt. Djupt deprimerade blev jag genast med tanke på att jag verkligen sett fram emot att få stiga upp tidigt på morgonen för att ta mig till Kalmar.

Sen kom Robin hem och jag hade gjort lunch. Inget märkvärdigt bara köttbullar och spagetti. Och köttbullarna var helfabrikat så det var inte så att de tog någon längre tid. Han var i alla fall solen när han kom hem men jag var de dära ovädret. De slutade med att solen blev ett stort svart moln och att ovädret blev ännu värre än innan.

Bestämde mig för att ringa Alfa-kassan. Jag undrar om jag ska få pengar eller inte ? Men först och främst så får jag sitta i en telefonkö på 13minuter innan jag kommer fram. Sen så hör jag någon som piper på andra sidan. Hur svårt kan det vara att tala T Y D L I G T i en telefon ? Helst när man har det som jobb. Inte mycket till svar där i vilket fall. Efter ha försökt tyda vad personen i andra luren sa så kom jag fram till precis ingenting. Måste ringa min gamla chef och be han fylla i exakta uppgifter om hur jag arbetade i tolv månader. Vilket heltidjobb han har framför sig. Jag vill inte ens be han göra detta. Vadå dåligt system ? Varför kan inte jag som betalar skatt och lever för en bättre värld kunna få lite stöd ? De står ju skrivit överallt att det är så förbannat lätt att leva på att göra ingenting i Sverige. Gör jag för mycket eller vadå?

Sen efter jag varit på gymmet och valde mellan att gå på ett core pass eller hoppa det för att vara riktigt pigg på träningen valde jag de sist nämda. Men när jag kommer hem får jag ett sms av Hassel att träningen är inställd på grund av för lite folk ? Det är ju match på lördag! Vadå för lite folk ? Om vi så bara är fem stycken så kan vi väl träna ? Eller fyra, spelar ingen roll. Det finns ju inte någon i Lyckeby Ladies som inte skulle behöva mer fys. Alla kan vi bli bättre på något.

Men nu till de som ändrade världens sämsta dag till en mycket bra dag. Kom hem och på golvet låg där en lapp som Nisse hade skrivit. Blev nästan gråtfärdig med tanke på hur djävla dum jag varit hela dagen. Sen läste på Farsans blogg att Robin ville ha prinessesbakelse. Klockan var då kvart i sex och i Karlskrona trodde jag att alla fik stängde kl 18. Slängde mig på cyklen och for iväg i en rysligt hög hastighet. Ingen skulle få stoppa mitt projekt nu. När jag kom fram till Gylles trodde jag att de redan hade hunnit stänga men icke så nicke. De blev två prinsessbakerlser plus två pepparkaksnissar. Därefter blev de en vända upp till Åhlens för jag skulle finna en förlåt present. Kollade runt men fann ingeting på nedanvåningen. Men när jag kom upp föll de mig klart. En morgonrock ska han allt ha. Kan han behöva som är uppe så tidigt på morgonen nu.

Kom hem duschade och fixade inpackning och innan dess hade jag hunnit med att baka en pepparkakssats med diverse kärleksförklaringar. När man känner sig låg och värdelös ska man skämma bort sig med hårinpackning och en helkropps skövling. Efteråt känner man sig så mycket gladare och lättare.

Robin kom hem och jag hade varma mackor i ugnen, prinsessbakelserna i kylen med R hjärta N skrivit på förpackningen. Sen väntade pepparkaksnissarna därefter paket i sängkammaren plus rödluvan och vargen. Därefter kunde jag somna med gott samvete.

Vilken torsdag ? Sicken dag!

Inga kommentarer: