"Interncup"

Var en mycket trevlig tillställning i lördes kanske jag ska börja med att säga. Dock så förlorade vi mot Olofström vilket inte var de jag hade tänkt. Tror ingen i underbara Lyckeny Ladies hade tänkt loosa denna match. Men ibland blir det inte som man tänkt sig som man brukar säga. Utvisad blev man också, två skit minuter. De roliga är att jag vet inte om de var så att jag verkligen gjorde en dålig match så de blev en för hård springning i sargen av ren frustration eller om jag helt enkelt var så taggad på att spela forward att jag bara ville mata personen ifråga därifrån. I vilket fall som helst var det en onödigt utvisning som jag inte kan konstatera om jag var värd eller inte. Tjejerna höll ut hela boxplayet till min lycka. Annars hade jag nog haft en hel del ångest. Hur som helst lyckades jag få med mig en assist från matchen utan ens ha varit på planen när målet gjordes. Inte alla som lyckas med de inte. Har med andra ord fått två poäng utan att vara värd de.

Men nu till tillställning efteråt. Gick hem från matchen så hade cirkus en timme på mig att tralla runt och platta håret & dylikt. Som vanligt tog jag inte på mig de som planerat. Men man ska känna sig bekväm har min moder som är så klok sagt några gånger till mig. En stortaxi ut till ladan med den äldre genaration av damlaget innan de börjades korka upp. Skulle ljuga om jag inte tyckte att de var kul att se alla så fina & glada. Och hungrig, vem var inte det ? H5 lyckades med att komma "lite" senare än tänkt. Mne när vi fick äta julbord på små små tallrikar var inte jag & Jenny Hassel sena med att hugga in. Kvällen gick och de blev en varm och härlig känsla in den kalla ladan. Luciasång, trollkarl, julklappsutdelning, foto och en massa härjande med diverse människor. De kunde inte bli mycket bättre skulle jag tro. Några namn rikare in om lyckebyfamiljen. Efter bussfärden in till stan och 20 minuter på piraten stack jag hem och lagade baconsås med gnocci med ett argt & rart litet bi, jag bara älskar dig :)

Söndagen städade jag ladan med Söder, Adis, Jenny och Pia. Måde riktigt bra faktiskt, dock kalas trött!... Blev mys med Robin framför wallander med chips, dipa, chocklad och cola! Världens bästa sambo har jag :)

Denna veckan startade jag med gymmet, jobb två dagar i rad. Fatta hur lycklig jag är över att få jobba nuförtiden. Det riktigt värmer i hjärtat att få slå in clementiner och att säga "Hej hej" 1000 gånger om dagen. Jag saknar att få jobba, verkligen saknar det! Till och med så att jag kan skratta och känna kärlek av gamla människor som bara är sura. hahaha, sicken glad skit man kan vara!

Idag blir det gymmet om jag orkar ta mig dit. Ska ett varv in till stan först och checka lite stuff. Lagade gourmet middag innan också. Skinksnitzlar med taco färskost med lindad bacon runt om. Så fruktansvärt gott.

Imorn blir de lir på curlingbanan! Wööööj öjöjöjöj! Sen ut & äta med mina goda glada och fina små damer, you know I like you a lot :)

Wooho, tvätten is fertig!

Jag vet att man ska hålla sig inom ramen av tvätttiderna. Det står liksom ett x-antal lappar innan tvättstugan och på väggen och säkerligen inne i den också. Men busig som jag var så strävade jag upp kvart över sex för att vi hade så rysligt mycket tvätt. Dessutom hade min älskling redan gått upp för att ta sig till jobbet på länsförsäkringar i Karlshamn. Kommer upp raaouwar litegran sen tar jag mig an tvättlasset och beger mig ut i kylan med trasig mjukis plus Robins skor. En ryslig frilla hade jag med men mina rosa mössa täckte väl de mesta turligt nog. Slängde in den första maskinen redan 06:30 och smög sedan ut därifrån för att slippa bli upptäckt utav att börja tvätta en hel halvtimme för tidigt. Kommer ut genom husporten då jag hör någon säga något. Jag blir totalt livrädd och undrar var mansrösten kommer ifrån ?? Det är en man som jag blev livrädd för häromdagen också, haha! Han frågade vad klockan var och jag blev helt stel och sa inte ett ljud utan bara stirra. Då han frågade en gång till:
- Ursäkta, men vet du vad klockan är ?
- Eeeeh, eeeh hon är nog tjugo i sju.
- Okej, tack...
De roliga var att jag sa tjugo i sju fastän att jag visste att hon bara var halv sju för jag tänkte på att jag trots allt begett mig ut till tvättstugan en hel halvtimme för tidigt. Men med närmre eftertanke skulle den mannen aldrig någonsin bry sig om jag gick och tvättade tre eller fyra timmar tidigare än de jag fick. Ibland är man bara så otroligt fucked up.

Nu är tvätten klar och jag han verkligen tvätta allt på fem timmar, wööjö på det! Även vårt duntäcke plus två kuddar åkte in i maskinen nu. Men den ena dunkudden hade nog behövt en tennisboll för den luktar skit och har blivit käss... Men men jag läste tvättråden trots allt.

Imorn kommer mor min, imorn kommer mor min, ujujujuj! Så jag får nog se till att städa lägenheten plus fixa lite fika. Ska till gymmet om en kvart men ingen löpträning med tanke på innebandyn ikväll. Man gör inte om samma misstag samma vecka. Men mina armar plus mage ska få sig en omgång om det går som det ska.

Sen så Robins julklapp börjar närma sig till att slåss in. Eller ett x-antal timmar kvar men snart börjar de roliga med den. Jag hoppas att den andra julklappen hinner komma innan vi sticker till Stockholmo, hoppas hoppas!

De är bara en vecka och sex dagar kvar till Julafton. Shit vad dagarna går och då gör jag ändå typ inget vettigt alls av mitt liv. Och med tanke på hur mycket som ska ske nu denna månaden så lär jag snart fylla 21 och gänget dra till Sälen för att träffa min egna Sofiepropp! :D

And it's feels like tonight! Ett år sen GC snart, sinnes sinnes! Är du verkligen den Nissen jag träffade på GC ? I can't believe it :)

Helt slut i benen

Med närmre eftertanke var de helt sjukt dumt att jag fick för mig att springa 7,5 km i ett högt tempo på gymmet innan innebandyträningen. Bara för jag var för lat och deppig för att träna i måndes så kan man inte ta igen det. Det hela slutade iaf att mina ben var ännu värre än innan under innebandyn. Orkade knappt springa en meter graciöst. Det blev bara en massa fumel och iritation. Men men, jag lär mig ju aldrig så spela roll. Men de had enog inte bara och göra med min dumma löpning på gymmet utan också på för lite mat i magen innan träningens början. Tänkte inte på att ha med mig något till fritidsgården så efter fem minuter av träningen var jag vrålhungrig! Ajja, de andra kära töserna i laget tyckte att de var en vettig träning iaf och de vra nog bra övningar också. Promenaden hem i ösregnet till Gräsvik gick så sinnes sakta i benen men fort uppe i huvudet. Nog för jag tänkte tanke på att ta bussen e x-antal gånger men hade bara kortet med mig så what a fuck!

När jag kom hem var tydligen verken Robin eller jag på världens bästa humör. Slutade med att jag inte orkade ställa mig och käka något efter träningen utan de blev sängen direkt. Min älskling har verkligen sovit sjukt dåligt hela natten vilket resulterade i att jag också sov sinnes dåligt. Mardrömmar och diverse konstigheter. Gick upp halv nio och då kändes de som att jag hade världens bakfylla. Känns fortfarande illa men men, det löser sig nog. Har hunnit med en hel del med Robins ena julklapp som tar mycket tid. Diskberget är borta nu också. Sen så den vanliga vändan nere på Willys är också gjord.

Ikväll när Robin kommer hem från jobbet i Karlshamn ska jag hade fixat en favorit. Nämligen kyckling pesto med knappertekt bacon. Jag saknar allt mitt lilla bi :)

Mammsen kommer hit på fredag innan jag ska jobba. Sååå mys :) Kanske blir nya dojor till matchen då plus en klubba, hoppas :) Luncha på stan och lite mys i lägenheten ska vi hinna med innan mitt jobb kl 15. Och det gör vi säkert! Jag älskar mina kära mor och jag saknar henne bålmycket!

Snart jul och jag vet inte ens om den ena julklappen hinner komma i tid och en annan när den kommer bli riktigt klar. Och vissa som till Anton är inte ens påbörjade. Sofies kan jag nog chilla med. Vi ses trots allt inte förrens v.6. Sen så är alla MINA julkort fixad tror jag. Men Nisses kvar och de vill jag helst ha fixat innan måndag. Men han har så mycket nu min lilla spillevink, min rara söta Nisse. Kan man älska någon så mycket? Kan man de, verkar så :)

Lördag, säger bara lördag! Galna upptåg med Lyckeby Ladies! Ranta har ju ett och annat att bevisa med bag in boxen ;)

Mor min

Hepp epp epp! Fell the love generation! Gymmet tidigt idag. Blev dock inte så som jag hade tänkt. För lite styrketräning och en massa fys. Ajja, ibland orkar man helt enkelt inte. Men imorn är de en ny dag med nya tag som de heter. Ikväll blir de innebandylir i Vedebyhallen som vanligt och jag är rätt så motiverad. Mina kära benhinnor ska dock hålla till sista matchen för säsongen. Pratade med min mor igår och hon var arg för jag inte köpt nya innebandypjucks. Så efter jul kan jag nog spatsera med nya skor och klubba från mor min. Varför fick jag världens snällaste mamma ?

Min älskade sambo kom hem lite innan halv ett då vi fixade käk ihop. Min nya favoriträtt. Nämligen Nisses baconsås special med Gnocci, bara älskar den! Därefter kaffet i salongen precis som den vanliga rutinen sen så vidare in i sängkammaren för en snabb tupplur. Nu är min älskade på gymmet och jag skulle följt med hade jag tänkt men har fortfarande inte hittat min motivation till att lyfta.

Nya planer för dagen är att jag ska hänga med Sara Rara på fritidsgården i Vedeby. Tydligen har vår klubb hand om den varje tisdag. Det blir nog trevlans om jag får säga mitt.

Jag älskar att vara nyduschad. Fattas bara nyrakad också, det är som sagt en mycket bra kur för att infinna sig själv som så mycket snyggare. Sen så lite tan på de hade inte skadat. Jag vill vara lika brun som jag var hela förra året. Men med min inkomst får jag satsa på en taning istället för utomlandssemester. I vilket fall som helst så vägrar jag solarie...

På lördag är dte dags för julfest och det ska bli som man säger här uppe - BÅLKUL!

Ett budskap om glädje och hopp

Jag var riktigt laddad och det kändes bra i både kroppen och knoppen inför lördagens viktiga match. En ren underskattning plus för dålig vilja lede oss ner i vår egen grav. De var ett ypperligt tillfälle att ta igen poäng på Wedeby men denna gången gick det inte i lås. Får hoppas på mer vilja och mer känsla av underbara tjejlaget Lyckeby Ladies. Alla i Lyckeby Ladies vet att vi kan så mycket bättre. Ny chans på lördag. Och då gäller de tre viktiga poäng för att kunna slåss om tredje platsen.

Efter matchen gick jag med tunga steg hemåt till min kära lägenhet. Försökte mig på att komma på något annat än pizza som jag var sugen på. Men fastän jag hade 25 minuter på mig att fantisera om precis vilken måltid som helst så var de bara en dubbelvikt pizza med skinka, tomat och ost som hägra. Så när jag kom in genom dörren gav jag vika för mina innre känslor och slog nummret till Bergåsa Pizzeria. Sen han jag inte mer än gå ut i kylan igen och promerna dit innan den varma pizzakartongen låg i min famn. När jag ännu en gång klev in genom ytterdörren och sparkade av mig joggingskorna var osen från min calzone riktigt påtaglig. Fram med kniv och gaffel plus oregano och sen fördes första biten in i min mun. Därefter fylldes hela jag av harmoni. Öppnade upp min X-cider bright och kände att nu var de snart dags för lite Party trots allt.

Fest mot Stumholmen med Hassel min käre tränare plus lite annat folk. Mitt mouserande rosévin fick drickas ur coca-cola glas men vad gjorde de med gott sällskap. Lyckebys A-lags tränare började prata med mig om mina gamla tränare och sen for han tårar ner för hans kind. Jag kunde verkligen inte tycka synd om honom och istället så försökte jag desperat försöka hitta någon annan att samtala med. Det blev Hassels granne som var oerhört trevlig. Efter lite buggande och massa skratt blev de dags för avfärd in mot stan. Jag och en ny blondi88 kompis fick inte komma in på Nivå fastän de resterande sällskapet fick de. Ibland undrar man hur vakterna tänker? Men rätt ska väl vara rätt.

Blondi88 plus jag och Hassel & co mötte lite Lyckeby ladies töser på staden där vi bestämde oss för att inta PM trots alla odds. Lovat mig själv att aldrig gå dit mer i hela mitt liv men orka förstöra den trevliga stämningen. En cider till mig och blondi88 dracks under tiden jag väntade in min älskade Robin och hans vän Jonas. Lite påfyllning i mitt glas av öl gjorde att jag inte orka dricka upp.

Sen blev det ett försök att komma in på statt för mig Hassel, Robin, Jonas plus ligaragg. Jag kom in med Hassel men de andra tre gick de sämre förr. Men de kom iofs in på Nivå där inte jag ens fick sätta en fot. Dock undrar jag fortfarande var min blondi88 kompis tog vägen ?

Robin och jag bestämde oss för hemfärd som betod utav av en trevlig stund fram till att vi nästan vara hemma. Gick in med tunga steg tog fram min bag skulle slänga ner mina kläder från byrån men sen slutade i alla fall i att vi höll om varandra och somnade in.

Söndagen blev de jobb för både mig och Robin. På kvällen var de dags för Wallander-Joker med pepparkakor, kaffe och hembakade lussekatter. Lite mys på de och denna kvällen blev fulländad.

Sofie och jag hade 1 år igår. Förevigt hon & jag, verkligen alltid!

Avskyr inställda träningar...

Jag skulle nog aldrig gått upp igår. Inte ens vaknat till liv. Men vad Robin höll på med igår morse är för mig obegripligt. Man vill inte vakna med att få en viss sak rakt upp i huvudet, man vill bara inte det. Men men, de var inte där allt gick snett. Ur uselt humör när jag steg upp kvart över tio. Jag vet att det är så slött att inte gå upp tidigare. Men är man arbetslös, så är man. Iaf så hade jag hitta en utbilding i Kalmar som skulle starta redan den 21/1 nästa år. Den hade verkligen det som jag ville ha. Dock hittade jag den 9 dagar försent. Ringde dit och tänkte att det säkert finns lediga plaster kvar. Men så fan heller. De tog in 30 stycken och 50 hade sökt. Djupt deprimerade blev jag genast med tanke på att jag verkligen sett fram emot att få stiga upp tidigt på morgonen för att ta mig till Kalmar.

Sen kom Robin hem och jag hade gjort lunch. Inget märkvärdigt bara köttbullar och spagetti. Och köttbullarna var helfabrikat så det var inte så att de tog någon längre tid. Han var i alla fall solen när han kom hem men jag var de dära ovädret. De slutade med att solen blev ett stort svart moln och att ovädret blev ännu värre än innan.

Bestämde mig för att ringa Alfa-kassan. Jag undrar om jag ska få pengar eller inte ? Men först och främst så får jag sitta i en telefonkö på 13minuter innan jag kommer fram. Sen så hör jag någon som piper på andra sidan. Hur svårt kan det vara att tala T Y D L I G T i en telefon ? Helst när man har det som jobb. Inte mycket till svar där i vilket fall. Efter ha försökt tyda vad personen i andra luren sa så kom jag fram till precis ingenting. Måste ringa min gamla chef och be han fylla i exakta uppgifter om hur jag arbetade i tolv månader. Vilket heltidjobb han har framför sig. Jag vill inte ens be han göra detta. Vadå dåligt system ? Varför kan inte jag som betalar skatt och lever för en bättre värld kunna få lite stöd ? De står ju skrivit överallt att det är så förbannat lätt att leva på att göra ingenting i Sverige. Gör jag för mycket eller vadå?

Sen efter jag varit på gymmet och valde mellan att gå på ett core pass eller hoppa det för att vara riktigt pigg på träningen valde jag de sist nämda. Men när jag kommer hem får jag ett sms av Hassel att träningen är inställd på grund av för lite folk ? Det är ju match på lördag! Vadå för lite folk ? Om vi så bara är fem stycken så kan vi väl träna ? Eller fyra, spelar ingen roll. Det finns ju inte någon i Lyckeby Ladies som inte skulle behöva mer fys. Alla kan vi bli bättre på något.

Men nu till de som ändrade världens sämsta dag till en mycket bra dag. Kom hem och på golvet låg där en lapp som Nisse hade skrivit. Blev nästan gråtfärdig med tanke på hur djävla dum jag varit hela dagen. Sen läste på Farsans blogg att Robin ville ha prinessesbakelse. Klockan var då kvart i sex och i Karlskrona trodde jag att alla fik stängde kl 18. Slängde mig på cyklen och for iväg i en rysligt hög hastighet. Ingen skulle få stoppa mitt projekt nu. När jag kom fram till Gylles trodde jag att de redan hade hunnit stänga men icke så nicke. De blev två prinsessbakerlser plus två pepparkaksnissar. Därefter blev de en vända upp till Åhlens för jag skulle finna en förlåt present. Kollade runt men fann ingeting på nedanvåningen. Men när jag kom upp föll de mig klart. En morgonrock ska han allt ha. Kan han behöva som är uppe så tidigt på morgonen nu.

Kom hem duschade och fixade inpackning och innan dess hade jag hunnit med att baka en pepparkakssats med diverse kärleksförklaringar. När man känner sig låg och värdelös ska man skämma bort sig med hårinpackning och en helkropps skövling. Efteråt känner man sig så mycket gladare och lättare.

Robin kom hem och jag hade varma mackor i ugnen, prinsessbakelserna i kylen med R hjärta N skrivit på förpackningen. Sen väntade pepparkaksnissarna därefter paket i sängkammaren plus rödluvan och vargen. Därefter kunde jag somna med gott samvete.

Vilken torsdag ? Sicken dag!

Smörbloggen

Min förra titel i livet var nog PartyPingla # 1 samt träningsfreak plus hårt arbetande därefter pendlare. Det var ett hektiskt liv som tog mig 18 timmar av min vakna tid. Sova kom lätt i andra hand. Jobbet var riktigt slitsamt. Alltid 110 % men sen så gav de rätt mycket. Kunderna i Dalby uppskattade verkligen mig. Och jag uppskattade av att bli uppskattad. Men jag saknar de ändå inte. Inget är mer värt än att slippa all ångest från helgernas bravader. Att slippa tvinga sig till extrema vägar efter jobb. Att inte festa två till tre gånger i veckan är inte något jag saknar i heller. Trodde jag skulle sakna de mer nu har jag insett att allt festande beroede på ett substitut och besatthet. Men att åka tåg då? Saknar jag inte det ? Att sitta på ett tåg till och från Blekinge minst 10 timmar i veckan. Det kanske låter konstigt, men ibland saknar jag det. Men inte så att jag skulle vilja göra om hela förra terminen av mitt liv. Men rävbo känsla och den dära längtan är svår att återskapa. Men de sitter kvar i minnet. Och träningen har kanske blivit lite mindre men nu ger den mig något iaf. Innan var det bara en psykiskhjälp, ett tvång.

Nu sitter jag i alla fall här i min och Robins rävlya på 66 kvadrat en bit utanför city och lyssnar på Per Gessles nya album som jag fick av Robin igår. Jag sitter här och tänker tillbaka och försöker känna efter. Men min enda slutsats varje gång är att kärleken till Robin slår ut allt som har med Skåne och mitt förra liv att göra. Att ha han så nära så tätt intill varje natt är en obeskrivlig känsla som övergår i lyckorus. Att komma bakom när han sitter vid datorn och lägga lätta tungkyssar i han nacke och känna hans lukt ger en bestående känsla av trygghet. Att få leva ihop med Robin under samma tak var ett val som jag aldrig tänkt tacka nej till. Vi har bott ihop i snart fyra månder nu vilket är nästan hälften av den tiden vi varit tillsammans. Allt gick så fort, så hastigt. Men vad gör det ? Jag är ju lyckligast i världen. Trots att jag inte har något riktigt jobb. Men jag har en underbar sambo, en underbar lägenhet i en vacker natur plus ett innebandylag med sprudlande glädje. Jag är så lycklig fastän mina tårar duggar tätt. Men när mina tårar faller så finns han där hela tiden, min Robin. Han omfamnar mig, tar min hand och leder in mig i salongen där han drar mig tätt intill sin kropp i fåtöljen. Plötsligt så vet jag inte varför tårarna rinner längre ? Tryggheten hos Robin är enorm...

R E K L A M

Denna bloggen är till att rekomendera! Ni måste in & läsa :)

http://studentfarsan.blogg.se/


Helgen v.48 var fullsatt med saker att hitta på. Sandra & Hugo var ju här och hälsade på som sagt. Fredagen blev det utgång på Statt med vetlanda gästerna plus Lill-Sara från laget. Farsan dök aldrig upp vilket inte Zeb gjorde i heller. Men mycket trevlig förfest ändå. För full i slutet blev jag trots allt men till min lycka fick jag se LENA PH live plus Orup. Lide mycket att det är kändisar i Karlskrona, mycket wööj på det!

Matchen i fredags gick galant. Fan vad bra jag prestera. Gjort två mål plus en assist på två matcher nu. Känns som räven inom mig börjar hitta liret igen. Stod 0-0 till tre periodens start sen fick jag in ett mål därefter en assist till Emelie och sen var det Mikkas tur. Vi var värda tre poäng, så var det bara!

Var & såg Bond på bio i lördes kväll. Riktigt dålig var den, men så har man sett den iaf. Dagen spenderade vi i stan trots att jag egentligen bara ville ligga kvar i sängen & dö. MAX ta mig till Bergåsa pizzeria, men har man gäster så har man :) Blev även en middag på O Leary's, en burgare med pommes för att sänka saltsuget.

Söndag var det jobb för hela slanten. Gick upp 06:15 för att gå till jobbet 07:10. Klockan 8:40 började jag mitt pass. Och slutade 17:30. Härliga pengar måste jag erkänna. Men om jag var ett lik när jag kom hem efter den häktiska helgen ? Svar: JAA! ... Jag är liksom inte van vid högt tempo längre. Går här hemma i lugn & ro nuförtiden. Inget jobb denna veckan ? Inte som det ser ut iaf...

Jag längtar så så sa mycket till min och Nisses weekend i Stockholm. Ta mig dit nu! Gröna Lund, resturang besök, hotell frukost, stadspuls, you name it!

Trots att jag saknar hur mycket som helst i Skåne så måste jag erkänna att Samboliv is the shit! :)