Grönska

det gäller att vara glad och leva livet för man vet fan


aldrig när det tar slut!

ujujuj!

Nää, älskling jag ska inte vara på taskigt dåligt humör när du kommer hem från jobb idag. Jag är själv trött på det! Även om jag inte har hur mycket jobb som helst just nu så har jag iaf en underbar pojkvän som han själv påminde mig om idag. Min axel krånglar som fan så jag har inte kunnat vara på gymet verken idag eller igår. Men men, om kroppen säger ifrån så. Men det var fan likadant förr förra veckan fast då i förkylning och halsont. Men men det är väl så det ska vara. Jag har trots allt varit frisk i många år nu.

Jag var en runda på stan idag för att dämpa min ångest av tråkighet. Och tro det eller ej men idag tog det över en och en halvtimme att gå runt i butikerna, rekord! Och då hittade jag en ny kul butik med lite Rut mfl kläder och även vila. Så det finns hopp för denna stad trots allt! Det blev tom lite inköp för nästintill inga pengar alls som gillades av min ekonomi. Så en ny kjol och ett nytt linne blir en outfit till nästa helg i göteborg ser de ut som.

Jag måste dock säga att det finns en kul med denna staden eller de finns en hel del men en sak jag tänkt på och det är att man känner igen folk. Då menar jag ex. jag och min far och mor plus Robin var ute och åt på en resturang i lördes och sen när jag jobbade i söndags så kom hon som servera oss in på jobbet med sitt barn. Det är lite felling på det. Och detta var ett exempel. Alltså menar jag att jag många gånger upplevt detta stadsfenomen.

Snart innebandyträning. Match mot Karo i helgen typ Derby. Tror på vinst och jag ska fan göra mål denna helgen. Brukar aldrig ha den inställning men denna söndagen ska jag fan ha det & göra ett djävla mål om det så är det fulaste som någonsin skådats. Om jag gör mål är det antingenr en tur eller så är dte på ren vilja som jag köttar in bollen i buren om så målvakten står i vägen eller inte, undan eller väck säger jag bara!

Förresten så har jag läst ifrån tabellerna häruppe att det går bra för Stanstads damlag i DIV 1 och det känns glädjande. Hoppas de vinner hela serien, hade varit grymt! Själv så kämpar jag på i DIV 3 och det känns helt okej. Men jag saknar det gamla gänget ändå. Tänk för när jag började lira bandy och 88:orna plus 87:orna var samma lag. Så kul vi hade så mysigt. När vi var ute och åt med Tove & Sussie på Wraphouse och när de var Systrarna Graaf, fan vad jag kallar det lagstämning på hög nivå! Ajja, det jag vill ha sagt är inte att det var bättre förr för det har jag sett på en reklamfilm att det inte var utan att jag uppskattar den tiden som fanders just nu. Det värmer till i hjärtat när man tänker tillbaka, rysningar och glädje!

Sen så bjuder jag på denna bilden för jag lyckats hitta den och jag blir lide glad när jag ser den. Att det var dagen innan vi skulle spela SM eller DM är väl en annan femma, haha! Men vad jag minns så var det en hel del som inte kunde spela dagen efter :P

Wöööj

Redan på bättre humör efter lite boking av tjejåterträff, eller förening kanske man ska säga! Göteborg helgen v.45 så djävla niice! Maulin, Sofie, Caaugan ocg Cc fan vad niice! Jag studsar lite inom mig, för jag känner att jag behöver träffa mina töser få känna samhörighet och känslan av lättnad. Kunna öppna sig och inte stå på tå för att säga fel saker som man gör inför nytt folk. Kunna slappna av i en konversation för jag längtar efterc att ha galet kul då! Ni är bäst tjejer och jag behöver en helg med ligan! :)

Frustrerad

Det är fan inte kul när man sitter själv i en lägenhet en fredagkväll. Det är fan inte kul att bara sitta här & dega och kolla på Idol helt själv. Var as hungrig när jag kom hem men det är fna inteb kul att stå och ställa sig as trött och grining vid spisen för att laga mat till sig själv. Nää, det är fan inte kul att inte ha någon att umgås med så fort Robin är iväg på annat. Rätt så less på det faktiskt. Saknar Skåne som fan just nu, saknar alla mina vänner så sjukt mycket! Saknar att bara kunna ringa någon vilken tidpunkt som helst på dygnet för att göra ingentint. Tillochmed så jag nästan fick för mig att gå själv på bio idag men det sket sig. Är för trött för att träna för trött för att göra något, det är fan lika bra och gå & lägga sig. Detta suger riktigt djävla mycket! Imorn kommer dock mamma och pappa hit ska bli skönt med någon annan att växla skånska ord med. Detta att flytta hit var så mycket jobbiagre än vad jag trodde. Kan inte någon annan flytta hit ? Börja plugga här uppe ? Saknar er allihop ska ni veta!

Nää, nu ska jag tvätta bort sminket och sen borsta gaddarna för att krypa till kojs innan jag blir helt deprimerad.

Imorn är det en ny dag med nya tag, adjö!

Hvad fean laver du ?

Jaa, en djävligt bra fråga. Allt kretsar runt och jag pallar inte det. Det är fan tur att man fått lite energi idag och att man börjar känna folk här annars hade det nog varit raseri just nu.

Härlig träning idag iaf, tjejerna är grymt härliga och jag känner mig som en i laget nu mer eller mindre. Ska bli kul när man kommer de närmre så man kan umgås lite utanför innebandyns murar också, men det kommer nog.

Imorn fyller Robin år. Grattis i förskott får jag väla säga då. Själv så ska jag till gymet imorn sen så kanske på något pass på kvällen, vem vet ? Iaf så är det mer jobbsökande på G och Hassel min tränare skulle höra sig lite för. Men det känns som det snart kommer att lossna, fastän att det är kris i hela världen, men so what I´m a ROCKSTAR!

Ett stort steg

forhoppingsvis i rätt riktning. Måste ju dock säga att hela systemet är lite smått sorgligt men tar man sig i kragen och försöker hålla huvudet högt så går det mesta. Jag vet inte hur nära jag var på att börja storgråta i telefon inför en vilt främande människa, men jag klarar mig på håret. Efter samtalet så brast det litegran. Några tårar föll från min kind men det är hårt att erkänna något för sig själv. Det är typ kaos i mitt huvud men det har det iofs varit i flera år nu. Jag drömmer om att en dag kunna vakna upp och första tanken inte ska kretsa kring hur jag ska lägga upp min dag angående mat och sen låta allt som jag gör under hela dagen få lida för det. Jag hoppas på att inte mitt humör ska åka som en berg- och dalbana. Men samtidigt så vet jag inte hur stort tomrum jag kommer få. Hur stor skillnad det kommer göra och om det kommer gå hela vägen denna gången. Men jag hoppas på att det hela kommer fixa sig och jag hoppas på att jag är fan så mycket starkare än vad jag tror. Jag längtar efter att inte se mat som en fiende utan som en vän som gör något gott. Hoppet är ju de sista som lämnar människan men här krävs det även enorm vilja. Jag längtar så oändligt att kunna njuta av en måltid utan att efter antingen få enorm ångest för att jag råkade bli mätt eller att jag ger mig sinnes sjuka bestraffningar. Ge mig ett nytt liv i min nya stad, kämpa kämpa lille ósefin!...

msn har en tendens till att fucka upp sig när jag för en gångs skulle välja att ta en dialog. Sorry Emma, men msn verkar inte vilja komma igång igen.

Bevakning

Nu är snart denna veckan också slut. Som jag brukar säga tiden bara rinner iväg. Jag har även detta året glömt min kusins födelsedag den 8/10. Jag ber om ursäkt och ger ett stort GRATTIS i efterskott! Hoppas att dagen blev bra som 21 :)

Påtal om födelsedagar så fyller min nisse år på onsdag och jag har inte fixat någon bra present än. Skulle gett han en grej men det har liksom kommit av sig. Och nu är det typ försent. Det får bli till Jul istället.

Mamma och pappa kommer hit på lördag vilket é lite mys sen på kvällen har jag match. Robin spelar på fredag och sen på söndag så jobbar han. Annars hade jag tänkt komma till skåne en runda nästa helg men det blir inget med dera.

Alla som bor här säger hela tiden
- DU fattar vad jag menar ?!...
Och det är inte fränt...

Jag säger då det, snart jul och grejer. Nisse och jag ska åka till Stockholm på wekeend den 19-21 december, so lovely :)

Annars så är det tänkt att jag och min älskling ska bege oss till Kalmar en dag för att jag ska få gå i lite affär och för att vis ka umgås förstås. För här i Karlskrona är dte inte mycket till stadsliv. Jag håller äntligen med alla andra, Karlskrona är en sommarstad och ingeting annat. Dock har jag inte sagt att jag inte tycker att här är mega fin natur året runt.

Poliser och väktare rör sigä här i vårt område titt som tätt och jag lovar att dte inte har med mig och min nisse att göra. Igår stod vi som värsta bevakningspersonerna och sprang runt i lägenheten för att få bästa vinkel, haha! Vi lär varit sötast i världen eller fast det var vi i fredags då vi veck tvätten med byxorna halvtnerdragna och gnuggade våra lena rumpor ihop, haha! Visst älskar jag dessa stunder.

Det är fan helt sanslöst att man kan lägga mest tid på något som bara gör allt värre. Jag är rädd för att släppa det, jag är rädd för att jag ska känna ett stort tomrum efteråt. Det har liksom blivit en del av mig. En hemsk del av mig men dock en del av mig. Jag är rädd för att det bara ska gå uppför i all oändlighet. Jag är rädd för att jag inte ska känna igen mig själv efteråt. Men samtidigt så finns det inte mycket till trygghet i det jag lever i, bara en överdos av ångest som sköljer över en dag ut och dag in, timme för timme, minut för minut och de bara maler ner alla positiva tankar.

Mys

Fick blommor av min faster och hennes sambo idag på bud. Så söta är dom och blommorna så fina. Om jag blev chockad när jag fick blommor helt plötsligt. Slet bort pappret för att ta redan på vem det var ifrån, snacka om spänning.

Hänt lite saker sen jag skrev sist. I kortadrag ska jag väl kunna sammanfatta litegran så att jag ska kunna gå tillbaks hit om några år & se vad jag syssla med.

Cerdic har hälsat på, vilket han gjorde förra lördagen. Det var till en början riktigt kul. Verkligen kul att prata med någon annan än bara Robin (ni lär förstå vad jag menar). Men kvällen sllutade i kaos, eller nej kvällen slutade hemskt och jag hoppas aldrig att jag ska få känna mig så rädd igen. Så konstigt så dramtiskt men ändå så nollställt...

Denna helgen var min älskade Sofie här och hälsade på. Vi gick några promenader och lagade tacos. Hyrde en film som var helt okej ändå sen så somnade min lilla prinsessa in i sömnen. Tack för en under dag min fina :)

Igår var Robins mor och syster här. Skulle fira Linnea som fyllde 18 i fredags. God tårta plus goda bullar sen så god mat på eftermiddagen. Linnea verkade mycket glad över sina presenter från mig och nisse. så gott snack där.

Har typ inget jobb längre i heller. Var intensivt i fem veckor men nu står det still. Förra veckan var jag helt ledig och denna veckan jobbar jag onsdag och lördag. Men har iaf skrivit in mig på arbetsförmedlingen så ska på personligt möte på fredag. Hoppas på att jag ska kunna få ett jobb med fasta tider. Jag är en planerare så det had evarit gött.

Stockholm, Lindvallen kärleks semester står på schecmat framöver hoppas jag. Min Robin får mig att må bättre för varje dag men igår beslöt jag mig iaf för att ta tag i mina ätstörnigar på riktigt. Ska försöka få en tid till att komma ner på mottagningen här. Ska bara våga ringa samtalet. Har skickat mail iaf, det börjar gå bättre. Jag hoppas att jag börjar komma till insikt. Det är fan inte lätt att stå ut med en person som beter sig som jag. Och jag orkar och klarr inte av att Robin ska ta mer skit för något som han inte gör. Jag hoppas på hjälp och en vilja från mig!