Jag är inne på pojkbands spåret från nittiotalet, men gu såå bra det är..
Kom hem från jobbet och såg att mamma kollade på hockey och det var riktigt roligt att titta på för en gångs skull. Satt och letade efter Oscars bror hela tiden och visst såg vi honom.
- Där är han!!
- Jaa, nog var han lik Oscar.
Fast man får nog säga att det är Oscar som är lik Johan skulle jag tro, men ändå. Satt även och letade efter Oscar när det väl filmade publiken för jag har en känsla över att han var där & titta. Jag saknar han så det gör ont i hela kroppen och jag kan inte sluta hoppas på att det en dag ska bli som jag drömmer. Om drömmen inatt kan besannas så är jag högt i det blå. Jag var så nära himlen man kan vara, hans leende är det finast jag någonsin skådat. oscar, oscar oscar...
Min favvis ska flytta till Mexixo på Måndag ? Hallå, vad händer ? Men men, det låter mer än underbart i mina öron.
När man ser alla barnfamiljer som kommer in på jobbet så blir man så full av energi. Papporna som dyker upp med världens sötaste barn och det är så glada. Det pussar varandra efter det bestämt vem som ska packa och vem som ska dra kortet. Jag vill så gärna, men allt har väl sin tid...
Shit som jag saknar honom, hans famn, hans bultande hjärta, hans sätt & se på mig. Drukna i hans ögon och sväva utav kraften av känslan han ger. Underbart är kort, just det jaa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar