Sjukt ångest

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta? Men det lutar mer åt att gråta. det känns som jag vilken minut som helst kan falla ihop & att tårarna bara kommer forsa. Jag kommer sakna allt så himmla mycket.
Det känns som jag just nu skulle kunna göra allt för att en sista gång ha en lektion med världens bästa Dan. Ärlig talat ett liv utan Dan vid sin sida? Han har ju ändå varit med mig fem dagar i veckan det närmaste halvåret. Dan är inte min mentor men han känns ändå som världens bästa lärare just nu.
Jisses, vad jag kommer sakna mina töser ( L ) Vi är inte många men alla tillför dom något. Jag är rädd för att jag ska bli för sentimental redan på balen & gråta så att sminket åker åt skogen. Jag har lärt känna så många nya ansikte. Allra senast är det nog Samwel som jag kommit närmre & som jag har så ultra kul med! Liksom Yo-so-fine the white mice & Samwel the Black Rat kan väl ingen slå?...

Nää, tårar fälls & jag ska nog försvinna härifrån innan tårara flödar...